Intervju med Lena Amalia Bjärskog : - Hur skapar vi en ekonomiskt hållbar värld?

2018 drabbades Lena Amalia Bjärskog av en klimatinsikt som förändrade hennes liv. Plötsligt stod det klart att klimatkrisen inte bara är en miljöfråga — den är en konsekvens av hur vår ekonomi fungerar. Vi kan inte längre räkna tillväxt som framgång när den samtidigt förstör det som är livsviktigt.

Den insikten blev startskottet för hennes nya bok "Ekonomi för en hållbar värld". Här utforskar hon hur vi kan leva gott inom planetens gränser och samtidigt stärka demokrati och rättvisa. Vi träffade henne för att prata om mörker, möjligheter — och varför Sverige riskerar att hamna på efterkälken.

Vad hände 2018 som satte igång allt?

— Det var som att allt det jag tidigare hört om ekonomi plötsligt visade sin mörka baksida. Jag såg hur tillväxten, som vi tar för given, i själva verket bygger på att vi förbrukar natur och människor som om de vore oändliga resurser. Den klimatinsikten var så stark att jag inte kunde fortsätta leva som vanligt. Jag behövde förstå — och dela med mig av det jag upptäckte.

Hur uttrycker sig konflikten mellan ekonomi och planet?

— Vi spränger värden som är ovärderliga. Vi mäter BNP och finanser, men helt avgörande saker som jordmåner, relationer, rättvisa — det faller utanför statistiken. Därför går inte systemen ihop. Vi har helt enkelt inte lyckats förena tillväxt med en grön planet.

Boken riktar sig inte i första hand till ekonomer. Varför?

— För att det här angår alla. Jag vill prata med människor med olika liv, åsikter och politiska agendor. Inte med experterna i första hand. Hållbar ekonomi måste gå att förstå utan tio års studier.

Vad menar du med att omställningen måste vara rättvis?

— Vi är en enda planet — vi måste dela den på ett sätt som är demokratiskt och hållbart. Annars skapar klimatlösningarna bara nya orättvisor, och då tappar vi både fart och förtroende.

Många känner hopplöshet inför klimatet. Känner du själv så?

— Absolut. Det finns ett stort mörker i klimatinsikten. Krisen är redan här, och vi kan inte rädda det gamla systemet. Det är smärtsamt. Samtidigt vill jag visa att det finns en framtida version av våra framsteg som är mer hållbar och mer mänsklig.

Du har rest mycket i Europa på konferenser om post-growth. Hur står sig Sverige?

— Sverige har en stark självbild av att leda hållbarhetsfrågor, men inom post-growth och cirkulära affärsmodeller dät ligger vi efter. I Centraleuropa finns en helt annan intellektuell nyfikenhet kring att lämna tillväxthysterin.

Så — vad är nästa steg?

— Att våga omforma vårt tänkande kring ekonomi i grunden. Vi måste ge utrymme för det vi hittills ignorerat: ekosystem, sociala samband, framtida generationers rättigheter. Det är inte frågan om vi ska ändra systemet — utan hur snabbt vi hinner.

Lena Amalia Bjärskog ser inga enkla lösningar — men hon ser en väg framåt. Klimatinsikten blev början på en ny berättelse: om en ekonomi som inte slösar bort vår framtid, utan räknar det som verkligen räknas.