Av Michael Duffy

För unga svenskar pekar prognosen mot en riktålder på 69 eller 70 år. Samtidigt vill oppositionen höja pensionerna, medan regeringen betonar att ett längre arbetsliv behövs när vi leverlängre. Frågan är hur länge svenskarna egentligen ska behövaarbeta – och hur mycket pengar de får kvar när arbetslivet är över.

Den svenska pensionsåldern håller på att förändras. Från 2026 har Sverige en riktåldersom anpassas efter hur länge vi i genomsnitt förväntas leva. Riktåldern är intetvingande, men den påverkar bland annat när olika delar av den allmänna pensionen kantas ut och när man kan få rätt till garantipension och vissa andra stöd.

För personer födda 1985–1997 är den senaste prognosen en riktålder på 69 år. För personer födda 1998–2014 är prognosen 70 år. För ännu yngre årskullar ligger prognosen på 71 år. Det är dock just prognoser och kan förändras när den förväntadelivslängden förändras.

Bakgrunden är enkel: när vi lever längre ska pensionen räcka under fler år. Om arbetslivet inte förlängs riskerar den månatliga pensionen att bli lägre.

Regeringen har därför argumenterat för att fler behöver arbeta längre.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje sade när riktåldern för 2032 fastställdesatt vi blir allt fler som lever längre och att vi samtidigt har fler friska år.

– Då behöver vi också jobba längre, sade Anna Tenje.

Hon har samtidigt lyft fram behovet av att fler äldre ska kunna fortsätta arbeta och att erfarenheten hos äldre medarbetare inte ska gå förlorad.

I september tog regeringen också ett nytt initiativ mot ålderism på arbetsmarknaden. Anna Tenje beskrev ålderism som ett stort resurssl arbeta hela vägen fram till pensionen. I ett tal i september pekade hon särskilt på deltidsarbete, osäkra arbetstöseri och betonade att seniorer ska ses som en tillgång.

Men frågan har också en annan sida.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har lyft arbetsvillkoren för människor som ska orka arbeta hela vägen fram till pensionen. I ett tal i september pekade hon särskiltpå deltidsarbete, osäkra arbetstider och hög arbetsbelastning inom bland annat vård, skola, omsorg och handel.

– Den som arbetar ett helt yrkesliv ska också ha kraft kvar till ett liv utanför jobbet, sade Nooshi Dadgostar.

Det sätter fingret på en central fråga i den svenska pensionsdebatten. Det räcker inte att höja riktåldern på papperet om människor inte har möjlighet att arbeta fram till den åldern.

Samtidigt är pensionsnivån beroende av betydligt mer än den allmänna pensionen. Tjänstepensionen spelar en stor roll för många svenskar och kan få särskandet viktigare. Även arbetslivets längd har stor betydelse. Pensionsmyndigheten räknar med att den som arbetar heltid ett extra år efter 67 års ålder kan få omkring 1 900–2 300 kronor mer i pension per månad före skatt, resten av livet. Effekten varierarilt stor betydelse för den som har en högre lön.

För den som saknar tjänstepension blir det egna sparandet viktigare. Även arbetslivetslängd har stor betydelse. Pensionsmyndigheten räknar med att den som arbetar heltid ett extra år efter 67 års ålder kan få omkring 1 900–2 300 kronor mer i pension per månad före skatt, resten av livet. Effekten varierar mellan olika personer och pensionsavtal.

För yngre svenskar är frågan därför långt ifrån avlägsen.

En person född kring millennieskiftet har i dag en prognostiserad riktålder på 70 år. Detbetyder inte att personen måste arbeta till 70, men det visar hur pensionssystemet är tänkt att anpassas till ett längre liv.

För den som är 25 eller 30 år kan många decennier av arbete och pensionssparande fortfarande ligga framför en. För den som är 55 eller 60 år är möjligheten att påverka pensionen betydligt mer begränsad.

Det gör att är en viktig del av lösningen när svenskarna lever längre. Vänsterpartiet och andra oppositionspartier har samma pensionssystem kan upplevas helt olika beroende på ålder.

Regeringen menar att ett längre arbetsliv är en viktig del av lösningen när svenskarna lever längre. Vänsterpartiet och andra oppositionspartier har samtidigt drivit krav på högre pensioner och bättre villkor för dem som har svårt att arbeta länge.

Och någon enkel lösning finns inte.

För den enskilde blir frågan till slut mycket konkret: Hur länge behöver jag arbeta föratt få den pension jag vill ha?

Det är en fråga som kommer att bli allt viktigare för svenska löntagare – särskilt för de yngre generationerna.